Nyköping

Nyköping är som ett korthus som städigt blåser sönder, där ny relationer kan skapas men lika fort splitras. Allt är en yta där man inte är intresserad av vad som finns under. Allt hänger på en skör tråd likt den som håller ett spindelnät samman, som med en handvändning viftas bort dock ständigt återuppbyggande och konstant närvarande. Var gång byggs det upp med förväntningar och förhoppningar. Det kantas, skevar och försvinner med nederlag, krossade drömmar och besvikelse. Det finns emellertid något genuint och oskuldsfullt över det hela, som ständigt ser till att det finns en drivkraft som med sin blotta närvaro alltid skapar nya vägar, och hindrar detta komplexa väsen från att försvinna ut i ingenting. Och om du finner modet ta en titt under ytan och se dig själv för vad du igentligen är, och se din omgivning med andra ögon. Det genuina, verkliga och vackra kommer att se dig tillbaka.     

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0